Valborg

Jag älskar egentligen Valborg, men avskyr att frysa och gårdagens blåsiga regnväder fick alla tankar på att hitta en brasa att kännas onödiga.

Middag hos mamma och pappa med brorsan och hans familj blev det dock, och de två kusinerna busade för fullt i soffan.

Sommargäster

I onsdags flyttade de in, efter en veckas intensivt byggande med min pappas hjälp (maken är bra på det mesta men är väldigt skeptisk till både snickring och höns) - våra
sommargäster! Sex hönor och en tupp som alla ser ut att vara gjorda i marmor, så fina är de.

Jag vet inte när jag började fundera på höns, men längtan eskalerade lite när vi såg Astrid Lindgren-filmerna här hemma. Jag drömmer om fina sommarmornar när jag och A går ut och hämtar ägg innan frukost.

I verkligheten har det dock hittills mest varit iskalla mornar (det snöade igår kväll!!) och det visar sig att hönsen inte alls värper på natten utan på dagen. Oh well...

A är iaf förtjust i dem och inte minsta rädd och blir bara vädret lite bättre tror jag det blir jättebra!

Idyll...

Det är fascinerande vad mycket och lite en bild säger. För ett tag sedan bestämde jag mig för att främst fokusera på det som var bra (och det finns det mycket), framförallt på Instagram. Det var efter att jag lite för ofta önskat att jag hade ett likadant liv som en tjej jag följer - trots att det livet inte skulle passa mig, och att det förstås är så mycket mer än bara de fina bilderna.

Jag är så oerhört tacksam för mitt eget liv, men var lite dålig på att se det just då, så jag bestämde mig för att börja fokusera om och skapa en Instagram-feed som skulle inspirera mig själv. Visst, vill man se surt på det så blir det ju samma sak som att vilja visa upp ett perfekt drömliv, men i mitt fall främst för att själv minnas hur tacksam jag är. För övrigt orkar jag ändå aldrig ta perfekta bilder och jag har ju inga tusentals följare (och hälften av bilderna är nog bara roliga för mig själv), så jag kan göra som jag vill.

Men, åter till idag, en perfekt vårkväll.

När vi kom hem satt jag och A på trappan och läste i solen, sedan fyllde vi jord i några utekrukor och tittade vi på blåsipporna i skogsbrynet innan vi gick och gungade. Vi tog en tur ned till sjön där hon ropade efter "ankorna" (kanadagässen) och utropade ett stort "Oj!" när de lättade och flög iväg över sjön. Vi hann vinka till ambulanshelikoptern två gånger och sedan åt vi middag i uterummet i sista kvällssolen. Inte dumt.

Det mindre idylliska var min felbedömning av en bajsblöja, följt av att komma in i badrummet och hitta inälvorna och huvudet av en stor sork/annat djur på mattan (det blev inte bättre av att Tindra var jättenöjd över att hitta den igen och åt upp huvudet med ordentliga kras. Katter!), eller ett och annat sammanbrott för att A var både trött och hängig.

Men, det är små bekymmer i det stora hela. Nu är det vår!

Favoritplatsen

Som jag älskar vårt uterum den hör tiden på året.

Trysil

Vi tog en tur till Trysil innan påsk. Lilltjejen var definitivt mer intresserad av att bada än att åka skidor, men vi vuxna fick några bra åk i backen.

Hotellets SPA-avdelning var perfekt! En stor pool, två utomhusbubbelpooler, en inomhusbubbelpool och flera olika bastu gjorde dem perfekt både för vuxna och barn. Riktigt bra!

Kamouflagekatt

Hon är ju blind så hon kan omöjligt veta hur totalt hon smälter in i omgivningen.

Vinter

Dagarna går lite i raketfart nu eftersom jag är trött och vill sova mycket - helst minst nio timmar per natt och gärna mer.

Den där våren försvann fort och nu är det snöslask igen. Inte så kul, men så är det ju den här tiden på året.

A var iaf lika nöjd med att gräva snö som att sopa trappen.

Helgen

Vårstädning, tupplur i solen, hundpromenad och fika hos grannarna. En mycket bra helg!

Tuff start

Detta året fick en tuff start.

Graviditeten fick mig att må dåligt nästan redan från början. Jag tror inte det var lika illa förra gången men då hade jag å andra sidan mycket större möjligheter att sova nästan hela dagen.

Den här gången har jag i alla fall varit både dödstrött och illamående (som åksjuk hela tiden). På toppen av det lyckades jag dra på mig två olika sorters influensa och en bihåleinflammation så åtminstone fyra veckor har spenderats i sjuksängen (med och utan katt), med allt krångel det innebär när man har både ett litet barn och ett företag att ta hand om.

Det är skrämmande hur omöjligt allt blir när man inte orkar och hur snabbt man tappar modet.

Nu verkar det äntligen vara på bättringsvägen och att helgen bjöd på strålande sol gjorde under för livsgnistan.

Tillökning

I höst blir vi en till, om allt går väl. Jag återkommer nog mer om det, men just nu firar jag att liiite av illamåendet och tröttheten släppt.