Faran med att inte skriva så ofta är ju att man liksom tappar tråden. Skärpning igen, alltså.
Jag gav ju förstås inte upp, men det visade sig krångligare än jag trodde att försöka skapa band samtidigt som man jobbar heltid tre mil därifrån och har en 1,5-åring som bara går deltid på dagis.
Jag hamnade i en styrelse/ledningsgrupp för att koordinera volontärsarbetet, och förhoppningsvis kan jag i alla fall göra lite nytta där. Måste säga att engagemanget från bygden och från folk runt omkring är fantastiskt. Hoppas att det fortsätter så, och att det sprider sig till fler ställen för detta är ju inte det enda flyktingboendet i länet.
No comments:
Post a Comment